Hässleholm

Först i Skåne med gratis mensskydd på jobbet

En bild på Lena Josefsson, Jessica Palmér och Camilla Hugosson, anställda på Emballator Lagan Plast.
Foto: Jacob Ruderstam
Hässleholm
VITTSJÖ Emballator Lagan Plast i Vittsjö är den första arbetsplatsen i Skåne där de anställda har fri tillgång till mensskydd.
Nu hoppas de att fler hänger på tåget.
– Det här behöver belysas på alla håll och kanter, säger skyddsombudet Camilla Hugosson som har drivit frågan i Vittsjö.

Efter att ha lyssnat på ett webbseminarium om menstruation väcktes en idé hos Lena Josefsson, Jessica Palmér och Camilla Hugosson på Emballator Lagan Plast i Vittsjö.

– Vi kände att det fanns något vi kunde jobba på. Det är många som har bekymmer med mensen och kan känna sig trötta och halvdåliga. Ibland har man inga bindor och tamponger utan får gå och fråga kompisar. Det finns många kvinnor i de här mansdominerade yrkena och det ska finnas en trygghet på jobbet, säger Hugosson.

– Inom industrin är det väldigt mansdominerat och det är inte alltid roligt att vara kvinna när man inte kan sköta sin hygien, säger Jessica Palmér.

En checklista med olika typer av förbättringar lämnades till cheferna som tog frågan vidare. ”Arbetsplatsen tillhandahåller olika typer av mensskydd i olika storlekar” och ”Det finns paus- och viloutrymme på arbetsplatsen” är bara två av de totalt 13 punkterna som finns på checklistan. Ganska snabbt fick de anställda grönt ljus.

– Vi tog det med chefen och han sa att han skulle titta på det och prata med chefen i Ljungby. Sen fick vi till svar att ”det är inga problem, vi skriver på det där med både brits och mensskydd”, säger Hugosson.

Emballator Lagan Plast är den första arbetsplatsen i Skåne som bockar av alla punkter på listan.

Lena Josefsson visar upp Emballator Lagan Plasts ”Akutkit” som numera finns på arbetsplatsen.
Foto: Jacob Ruderstam

– Det kändes jättepositivt. Som kvinna är man uppvuxen med att man får fråga kompisar om mensskydd, cykla hem från skolan eller köra hem från jobbet för att man måste byta kläder. Idag behöver vi inte det. Nu kan man vara kvar på jobbet, säger Hugosson.

Nu hoppas de anställda att fler ska hoppa på tåget och förbättra sina arbetsplatser.

– Nu vill man att bollen ska vara i rullning. Vi vill ha ut det på skolorna också. I den åldern kan man få mens när som helst och ibland kanske man inte har något med sig. Det är ännu svårare i skolan, säger Hugosson.

-- Vi vill ändra hela attityden från de unga åldrarna. Det är inte äckligt med mens, det är naturligt. Ser man en ung tjej ska man hjälpa henne istället för att skratta åt henne, säger Palmér.

Camilla Hugosson tror att deras förhoppningar blir verklighet inom en snar framtid:

– Jag tror att det är rimligt. Kostnaden är så pass liten. Det blir en trygghet för ungdomar, vården och mansdominerade yrken om man satsar där.

– Ju mer vi belyser det, ju mer normalt blir det, fortsätter Lena Josefsson.

Trion understryker att det till största del har varit positiva tongångar och medhåll kring förändringarna på arbetsplatsen, men några negativa kommentarer har de fått höra.

– Det finns alltid folk som ifrågasätter och undrar varför vi ska ha det här. De tycker att det i så fall borde finnas allergimediciner på arbetsplatsen. Det här är ju inget vi har valt, mens är ingen sjukdom. Hade det varit män som haft mens hade vi aldrig haft den här diskussionen, det hade varit en självklarhet, säger Josefsson.

Fackklubben Spannen som Josefsson, Palmér och Hugosson är en del av är i sin tur en del av IF Metall. Där har ombudsmannen Ulrica Malmberg varit en av personerna som drivit frågan om mensskydd på flera arbetsplatser i Skåne.

– Vi kan inte bara prata för att något ska hända, berättar Ulrica Malmberg.

För att diskutera frågan kring mens och mensskydd har det krävts en försiktighet eftersom ämnet inledningsvis kan uppfattas som känsligt.

– Först pratar jag med kvinnorna på arbetsplatsen, sedan med alla medlemmarna på medlemsmöten och därefter med arbetsgivaren. Det kan bli lite nervöst när man möter män och kvinnor tillsammans i diskussionerna, berättar hon.

Ulrica Malmberg hoppas att fler ska våga lyfta ämnet. Hon har lovat sig själv att ha en förhandling varje månad i samband med sin mens för att initiativet inte ska rinna ut i sanden.

– Det räcker inte att lyfta frågan endast en gång om året, säger hon.

FAKTA

Fakta IF Metall

Ett fackförbund med över 300 000 medlemmar som arbetar för jämställdhet inom stora delar av den svenska industrin. Bland annat inom plast-, läkemedels-, byggnadsämnes-, stål-, kemi- och verkstadsindustrin.

Hässleholm

Allt fler har renoverat hemma

Hässleholm
Hässleholm Det renoveras som aldrig för i vårt avlånga land. Inte mindre än sju av tio husägare har det senaste året renoverat hemma.

Allra vanligast är att måla, tapetsera, fixa i trädgården samt att bygga en altan eller uteplats. Detta visar den senaste byggrapporten från 2021 som kartlägger svenskarnas bygg- och renoveringstrender.

Sifo har frågat 1004 villa- och fritidshusägare om de genomfört några bygg- eller renoveringsprojekt de senaste tolv månaderna. 73 procent svarade ja och av dessa har mer än hälften ägnat sig åt att måla och tapetsera. 37 procent har utfört någon form av trädgårdsprojekt som exempelvis att anlägga gräsmatta eller att plantera häckar och rabatter. 25 procent har satsat på att bygga en altan eller uteplats.

Undersökningen avslöjar också att mer än varannan svensk som planerar att genomföra någon form av bygg- och renoveringsprojekt tänker göra det själv. Endast en av tio kommer att anlita hantverkare till hela projektet.

Det finns en viss skillnad mellan könen. När det gäller män så handlar det egna arbetet till största delen om målning och tapetsering. När det gäller kvinnor så är det vanligaste gör-det-självjobbet olika trädgårdsprojekt.

De projekt som man ofta låter hantverkare sköta är badrumsrenoveringar.

Av 822 tillfrågade villa- eller fritidshusägare som skulle genomföra någon form bygg- eller renoveringsprojekt svarade 12 procent att de tänkte anlita hantverkare till hela jobbet, 28 procent tänkte låta hantverkare utföra delar av projektet och 56 procent tänkte göra allting själv.

Undersökningen genomfördes mellan den 29 januari och den 3 februari i år.

Hässleholm

En tystlåten klipparkompis

Paul ”Pålle” Hansson på Såg- & Motorservice både servar och lagar robotgräsklippare.
Foto: Helén Fingalsson
Hässleholm
Hässleholm Allt fler upptäcker hur skönt det är att slippa tänka på gräsklippning under sommaren. Men det finns en rad punkter att tänka på innan man slår till med en robotgräsklippare.

– Först och främst måste man titta på hur stor gräsmattan är, påpekar Paul ”Pålle” Hansson på Såg- & Motorservice i Hässleholm. Och så måste man ta till lite i överkant.

Han berättar hur en del köpare konstaterar att de har en tomt på cirka 1 000 kvadratmeter och då vill ha en robot som klarar det. Men det räcker för det mesta inte. Paul Hansson förklarar att det alltid kommer till extrabitar runt exempelvis rabatter, altaner, träd och annat som finns i en trädgård.

En annan viktig punkt är att titta om det finns någon kraftigare lutning. Olika gräsklippare klarar olika branta lutningar.

Kanske har man även smala passager som gräsklipparen måste passera och även här kan olika märken vad gäller gräsklippare ha olika möjligheter.

Paul Hansson är den som servar och renoverar gräsklippare. Helst ser han att ägaren som vill serva sin robot kommer in med den efter sista klippningen på hösten. Då är det bara att hämta ut den, servad och klar, när gräset börjar växa igen nästa vår. Det går nämligen utmärkt att låta roboten bo kvar på företaget under vintern.

Robotgräsklippare finns i olika prisklasser och allt beror på ekonomiska muskler, hur trädgården ser ut, hur stor den är och vilka övriga krav man ställer på sin klippare.

– Om man har en tomt på cirka 800-900 kvadratmeter hamnar man i regel på ett pris mellan 15 000-25 000 kronor. Men visst kan man komma billigare undan med en del märken. De dyraste ligger på mellan 50 000 och 60 000 kronor. Därefter är det köp av en get som gäller, säger han med ett stort skratt.

Paul Hansson berättar att de även gör installationen av robotgräsklipparen för dem som inte klarar det själva.

En robotgräsklippare programmeras när den ska klippa och den rör sig slumpmässigt inom området som är omgivet av en avgränsningskabel, om man inte ställer in något annat. Man kan lägga en slinga som enbart fungerar som en transportled för roboten så att den leds från ett klippområde till ett annat. En stor fördel är att gräset gödslar sig själv när klippet faller ner i gräset.

Enligt Paul Hansson kan robotgräsklipparen även hålla mullvadar borta från gräsmattan. Om samma sak gäller de förhatliga mördarsniglarna har han däremot ingen uppgift om.

Han konstaterar däremot att en riktigt stor fördel är att äldre personer inte behöver bekymra sig om gräsklippningen på sommaren.

– Det gör att de kanske kan bo kvar i sina hus ytterligare några år.

FAKTA

Fördelar med robotgräsklippare

• Man slipper klippa och får tid över till roligare sysslor.

• Man slipper gräskrattning. Klippet blir så smått att det inte syns.

• Inget oljud från motorgräsklippare.

• Gräset gödslar sig själv när allt klipp går tillbaka till mattan.

• Mattan är hela tiden lika lång.

• Robotgräsklipparen är miljövänlig och drar inte så mycket energi.

Källa: Allt om trädgård

Hässleholm

En sommaräng är aldrig fel

Akleja.
Foto: Helén Fingalsson
Hässleholm
TRÄDGÅRD

Många drömmer om en sommaräng av blommor. Och det går att komma nära om man planterar akleja och olika sorters vallmo. Får man dessa att trivas, vilket inte är så svårt, så förökar de sig själva lika glatt som myggen i de norra delarna av landet.

Akleja är en gammal kulturväxt som gärna självsår sig i trädgården. Och står de intill varandra så korsar de sig lite hur de vill. Men vad gör det? Det blir bara nya överraskningar.

När man säger vallmo tänker många på den röda sorten. Men vallmo finns i många färger, till exempel gula, vita, blå och orange, och är tacksamma att ha i trädgården. Även dessa sprider sig och kan dyka upp på ställen där man minst anar det.

Hässleholm

Det är detaljerna som gör det

Ett insektshotell kan vara riktigt vackert.
Foto: Helén Fingalsson
Hässleholm
Hässleholm En trädgård är inte bara blommor, växter, träd och grönsaker. Ibland är det andra små detaljer som fångar blicken.

Egentligen kan man pimpa sin trädgård med lite vad man vill. Lite rolig belysning, gamla drickaflaskor, en stol målad i en annorlunda färg, en rostig marschallhållare eller en gammal byrå. Ingenting är fel så länge man gillar det själv.

Tv-program som Trädgårdstider och Carl-Fredrik på Österlen har lockat till att experimentera i trädgården. Det märks inte minst ute på plantskolorna. När något nytt visas på tv vill man ha det i både slott och koja. Det är ungefär som när Tina Nordström en gång i tiden presenterade en ny kryddblandning eller en annorlunda råvara. Det blev rusning och butikerna var inte beredda.

Men varför inte använda loppisar, källare och vind till att hitta detaljer som kan göra trädgården spännande. Här kanske annorlunda krukor dyker upp liksom fat från roliga serviser. Underrede från gamla symaskinsbord kan användas till både matbord och planteringsbord, ett gammalt fat kan bli fågelbad, en tunna med patina kan samla in regnvatten och en gammal lykta kan lysa upp växthuset. Som sagt det är bara fantasin som sätter gränser.

Tänk ett steg längre. Det som är på väg att kastas eller skänkas kan kanske bli en rolig detalj som gör att trädgården skiljer sig från grannens.

Några gamla kasserade ljuslyktor kan ge lite ljus i växthuset.
Foto: Helén Fingalsson

Hemarbetarna

Känner sig hemma på nya jobbet

För Anna-Sofia Jönsson och TIna Duvborn är det ovant att komma till arbetet och mötas av en tom lunchlokal. En plats som innan pandemin sprudlade av liv och motivation.
Foto: Sofia Åström
Hässleholm
Hemarbetarna Ensamt eller effektivt? Bekvämt eller besvärligt? Praktiskt eller plågsamt? Hur går det egentligen för Hässleholms alla hemarbetare? När allt fler flyttat arbetet till hemmet står kontorslandskap som förr varit fulla av förväntan, motivation och gemenskap tomma. Norra Skåne har träffat några av dem som flyttat sitt kontor till bostaden

Ett kreativt arbete i realtid. Så beskriver Anna-Sofia Jönsson arbetet på Industri-Matematik International AB (IMI) i Hässleholm. Företaget, som utvecklar mjukvarulösningar för olika branschers logistik, ser till att vi får mat på vårt bord, hygienartiklar i badrumsskåpet och att paket som skickas kommer fram.

– Allt sker här och nu, vårt system har hela tiden koll på hur mycket som finns i våra kunders lager. I kristider har vi insett vilken pusselbit vi är i samhället. Systemet måste fungera, annars kan butikshyllorna stå tomma, förklarar Anna-Sofia Jönsson, utvecklingschef på IMI.

Kontoret på Norra Station är fortfarande öppet, för de som inte har möjlighet att arbeta hemma. Det får dock inte vara mer än fem personer samtidigt. Anna-Sofia Jönsson och Tina Duvborn träffas ibland på avstånd i de luftiga lokalerna.
Foto: Sofia Åström

Att pandemin har påverkat konsumenternas vanor och rutiner, råder det nog ingen tvekan om. Åtminstone inte på IMI:s kontor, vid Norra Station.

– Vi har kunder som säljer förbrukningsmaterial till vården, som ansiktsmasker och visir, säger konsultchef Tina Duvborn..

Det stora och luftiga kontorslandskapet är näst intill helt tomt, sånär som på fem personer. Och så har det varit sedan företaget införde hemarbete, för drygt ett år sedan. Samtidigt blir medarbetarna fler och fler. Behovet av IMI:s mjukvara har nämligen inneburit flera nya tjänster.

Projektledaren Niklas Petersson, som är en av dem som anställts under pandemin, fick börja sitt nya jobb som projektledare från sovrummet hemma i Vankiva.

Niklas Petersson tycker att det är bra att företaget jobbar hemma. – Kan man det, så ska man det, säger han.
Foto: Sofia Åström

– En fördel med att börja ett nytt jobb hemma är att jag kan sitta ostört och verkligen lära mig allt nytt. Det är ett väldigt komplext system. Samtidigt är det en utmaning eftersom jag inte vetat vem jag ska fråga om jag stött på problem, säger Niklas Petersson.

Därför är han noga med att alltid ha kameran på under digitala möten med kollegor.

– Jag har fått lära känna alla digitalt, skrattar han, och tillägger att han åtminstone haft möjlighet att träffa de flesta en gång.

En av dem är Anders Hjalmarsson, som arbetat som programmerare på företaget i åtta år. Han tycker det är roligt med nya arbetskamrater, även om det kan vara en utmaning att inte kunna träffa dem på daglig basis.

Anders Hjalmarsson bor i Höör och pendlar dagligen till Hässleholm. Sedan ett år tillbaka har avståndet mellan arbete och bostad blivit betydligt mindre.
Foto: Sofia Åström

– Man missar en nyans i språket när man inte träffar varandra, mycket sägs ju via kroppsspråk. Många har jag ju arbetat med i flera år, så jag vet hur de kommunicerar. Det är svårare med nya personer, säger han.

Han har installerat sin arbetsplats hemma i vardagsrummet i Höör. Nu sitter han vid sitt skrivbord, som omges av stora bokhyllor fyllda med böcker och sällskapsspel. Mitt på dagen har han lägenheten för sig själv, men vid eftermiddagen kommer barnen från skolan.

– Det är något jag inte riktigt hade räknat med. Fast barnen bor också här, och har rätt att vara överallt och måste få leva sina liv. En fördel är att jag kan disponera tiden som jag vill, på ett annat sätt än om jag är på kontoret i Hässleholm, säger Anders Hjalmarsson.

För företaget som organisation innebär hemarbetet nya, spännande möjligheter. Inom de kommande månaderna fortsätter man att anställa nya medarbetare, som liksom Niklas Petersson får börja sin tjänst hemifrån.

– Flexibiliteten som kommer med hemarbetet gör att vi kan få en geografisk bredd på kompetensen. Självklart har man ett behov av en arbetsplats, men vi kan vara mer flexibla. Jag tror att vi lär oss mycket av det här som kan vara bra att ha med sig framöver, avslutar Anna-Sofia Jönsson.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Aktiviteten på svenska spelsajter har ökat under 2020

Awise Den 2 juli i år så infördes några nya spelrestriktioner för svenskar (läs mer om vad det innebär här) när det kommer till att spela casino online. Förändringarna begränsar alla konsumenters spelande och förslaget kom från Spelinspektionen i våras när man upptäckte en ökad konsumtion av spel på casino online. Under perioden då spelen ökade som mest var också då det fanns som minst utbud av odds, så en teori till den starka höjningen av aktivitet kan bero på att fler sportspelare testade på att spela på casino istället.

De svenska casinon som innehar den svenska licensen kan med andra ord inte marknadsföra sig unikt, utan de nya restriktionerna omfattar alla svenska spelbolag. Det har varit blandade reaktioner på de nya restriktionerna, men det lugnande beskedet är att det enbart kommer att gälla under 2020 och sedan förväntas spelmarknaden för svenskar vara som innan. Det vill säga en bonus för första insättning och valfria spelbegränsningar. Som det ser ut nu så får de svenska spelbolagen enbart erbjuda 100 kr i insättningsbonus och alla konton har en obligatorisk spelgräns på 5000 kr/vecka.

De landbaserade casinona har det däremot inte lika lätt. Sveriges första casino Cosmopol i Sundsvall meddelade nyligen att de hotas av nedläggning. Detta är dock inte spikat ännu, så vi får hoppas att vi får bevara alla våra landbaserade casinon öppna, så att det enkelt går att variera spel mellan spel online och att besöka Cosmopol i någon av de större städerna.

Spelmönstret bland svenskar har förändrats stort

Tidigare innan den svenska licensen infördes så var det vanligt att spelare valde att spela på ett och samma spelbolag för att kunna ta del av lojalitetsbonusar och kampanjer. Idag ser spelmarknaden helt annorlunda ut. Idag väljer många av spelarna att sätta in på nya spelsajter (hitta nya casinon att spela på via Bennycasino) varje gång de sätter in pengar för att kunna ta del av välkomstbonusen på spelsajten i fråga och få mer att spela för. Ruljansen på den olika svenska casinona har därför varit varierande med få återkommande spelare.

Bara sedan den 1 januari 2019 så ser spelmönstret helt annorlunda ut och många frågar sig om det kommer att vara lika populärt att spela online casino som det är nu, om några år? Generellt sett så verkar svenskarna föredra att spela med bonusar, hellre än utan. Även tidigare innan bonusspel begränsades så kunde man se ett tydligt mönster i deltagandet av kampanjer och erbjudanden som erbjöd spelarna mer att spela för.

När det kommer till smidigheten på de olika casinona så har det däremot blivit otroligt mycket bättre. Idag kan du spela casino online och verifiera dig med bankID, vilket har lättat på trycket gällande tiden det tar att få sina uttag in på kontot efter en vinst. Branschen utvecklas ständigt och förhoppningsvis så får vi mer passande spelregler under 2021 som många svenskar efterfrågar.

Hässleholm

Intresset för trädgård har exploderat

Eva Karlsson på Kristinelund.
Foto: Helén Fingalsson
Hässleholm
TRÄDGÅRD Intresset för odling har exploderat de senaste åren. Även om kärleken till trädgård funnits bland svenskarna under ganska lång tid har pandemin gjort att den gröna oasen på hemmaplan blivit ett tryggt ställe att tillbringa sin tid på.

Eva Karlsson som driver Kristinelunds trädgård utanför Tyringe tillsammans med sin man, håller som bäst på att plocka fram perenner, ettåringar, träd och buskar. För i takt med att temperaturen stiger och molnen skingras så ökar även människors längtan efter att sticka fingrarna i jorden.

Fjärilsskylt på Kristinelund.
Foto: Helén Fingalsson

Eva Karlsson berättar hur mycket mer växter och träd människor handlade i fjol. Och med tanke på att det var första sommaren med pandemin är det inte förvånande.

– Nu är det också brist på fruktträd och bärbuskar, berättar hon. Folk tänker inte på att det tar flera år att driva upp dem innan de går att sälja.

Buxbom på Kristinelund.
Foto: Helén Fingalsson

I trädgårdskretsar pratas det även om den extremt varma och torra sommaren 2018 då det även var bevattningsförbud. Det gjorde att det blev dålig tillväxt i plantskolorna. Men man ska inte misströsta, det går även bra att plantera träd och buskar till hösten för dem som inte lyckas få tag i vad de vill ha under våren.

Hos Eva på Kristinelund är det inte bara växter som lockar. Här finns krukor, värmeljushållare och många olika trädgårdsdekorationer, inte minst med en patina av rost. Själv gillar hon det lite slitna och skavda som inte är allt för perfekt. Lite ”shabby chic” i trädgårdsform.

Pelargoner på Kristinelund.
Foto: Helén Fingalsson

Kristinelund liknar inte en vanlig plantskola. Här känns det mer som att vandra i en stor trädgård. I ett hörn finns trädgården för bin, humlor och fjärilar. En vink om hur viktigt det är att anpassa en del av trädgården efter dessa nyttiga varelser. Och det finns många fler alternativ än att bara erbjuda den så kallade fjärilsbusken (buddleja) som ibland har svårt att klara vintern. Det finns många varianter och ett plus är att skaffa växter som lockar insekter från tidig vår till sen höst.

På Kristinelund har man även provat att lägga torvblock runt en rabatt för att på det sättet skapa ytterligare en nivå i trädgården. En idé att kanske prova.

– Torvblocken håller mycket fukt och åldras dessutom vackert när de täcks av mossa och andra växter, påpekar Eva Karlsson.

Att inreda sin trädgård eller sin balkong är en bra sysselsättning för både kropp och själ när många andra aktiviteter ligger nere. Och även om det just nu är brist på fruktträd bör man inte ge upp. För som ett gammalt ordspråk lyder. ”Den som har planterat ett träd har inte levt förgäves”.

Eva Karlsson på Kristinelund.
Foto: Helén Fingalsson

Hässleholm

Låt bladen stå kvar och vissna ner

Tulpaner.
Foto: Helén Fingalsson
Hässleholm
TRÄDGÅRD Tulpaner kan ibland vara lite kniviga att få att blomma om. Dessutom kommer ibland harar och rådjur för att kalasa på hela härligheten och tulpanförhoppningarna grusas. Vad göra?

Det finns medel som är naturligt ute i handeln och som man kan spreja på tulpanerna redan när de första bladen sticker upp. Enligt uppgift ska det hjälpa. Försöka duger i alla fall.

Tulpanlökar blommar för det mesta bara en gång och sätter därefter sidolökar som i sin tur blir nya tulpaner. Men det finns så kallade långlivade tulpaner som återkommer år efter år.

Tulpaner vill stå soligt och på väldränerad mark. Är det för fuktigt så riskerar de att ruttna.

Men framförallt ska man inte glömma att sätta ner tulpanlökar på hösten och då gärna i grupp. Det blir vackrast. Man kan även slänga ut dem lite på måfå i rabatten och låta ödet bestämma.

Det är också bra att sätta dem en bit in i rabatten. Förhoppningsvis döljs de vissnande bladen av nya frodiga växter. För bladen ska stå kvar och vissna ner och på så sätt bli ny kraft till lökarna under jorden. Och vill det sig väl blir det nya tulpaner till nästa vår.

Och som någon klok person har sagt ”livet är inte bara en dans på rosor utan även en knippe tulpaner”.

Hässleholm

Framgång i kampen mot ”brukare”

Kerstin Göransson (ordförande), Nils-Göran Lindquist och Ingrid Magnusson från SPF i Bjärnum. Nils-Göran och Ingrid stod bakom skrivelsen till omsorgsnämnden om att få bort ordet brukare.
Foto: Helén Fingalsson
Hässleholm
HÄSSLEHOLM Kampen mot att vara en ”brukare” har krönts med framgång. Åtminstone delvis.

– Jag brukar inget, jag betalar för all service jag använder, säger Nils-Göran Lindquist som är ordförande för samorganisationen för SPF i Hässleholms kommun och som tillsammans med Ingrid Magnusson drivit bort med brukare kravet.

Nils-Göran Lindquist är mycket nöjd med att omsorgsnämnden nu markerat att alternativa ord i stället för brukare ska användas i den vardagliga verksamheten inom omsorgen.

– Jag är väldigt nöjd om det verkligen blir så, jag har hållit på i två år med det här. Brukare låter så räligt säger Nils-Göran (även vice ordförande i SPF Bjärnum) till tidningen och föreslår exempelvis benämningar som boende, hyresgäster med mera i stället för brukare.

Både både de som jobbar inom omsorgen och politikerna som styr uppmuntras nu att använda alternativa begrepp som exempelvis den äldre, gäst på korttidsboende, hyresgäst, mottagare av hemtjänst med flera benämningar som kan passa.

– På politisk nivå är budskapet att vi ska låta blir att använda brukare eftersom många inte tycker om det, säger Karin Axelsson (M) som är omsorgsnämndens ordförande.

Även på tjänstemannanivå inom omsorgen har budskapet spritts.

– Vi har haft en diskussion om det i ledningsgruppen om att använda alternativa benämningar och den diskussionen går ju vidare i verksamheten, säger omsorgschefen Åsa Ollerstam Lundh.

Helt släpper däremot inte kommunen brukare. I omsorgsförvaltningens utredning i frågan står att" Förvaltningen har inte i nuläget för avsikt att förändra samlingsnamnet brukare i övergripande frågor.”, och hänvisar till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen hänvisar till att ordet brukare är ett samlande begrepp som används av exempelvis regeringen, myndigheter, på övergripande nivå inom kommunen och i nationell statistik.

Samma socialstyrelse konstaterade dock redan 2013 att det beroende på sammanhang kan vara lämpligt med mer precisa benämningar som just den äldre, hyresgäst, mottagare av hemtjänst med flera.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL